Dagens datum:
 |
 |
 |
 |
Ensamkommande minderåriga från Sri Lanka på en flyktingförläggning i Norge. Foto: UNHCR/T.Bølstad/1998
|
 |
 |
 |
"Barn-relaterad förföljelse"
Varje år söker omkring
20 000 ensamkommande barn asyl i Europa. Precis som vuxna
flyr de från krig och väpnade konflikter, från
förföljelse, svår fattigdom och umbäranden
medan en del av dem kommer som offer för människo-smuggling.
En del av dem flyr på grund av orsaker som beror på
att de är barn, "barn-relaterad förföljelse".
Dessa ensamkommande barn behöver särskilt uppmärksammas,
inte bara vad gäller speciell omvårdnad utan också
i själva asylprocessen.
Asylbedömning av barn
Under senare år i Europa har ett allt större intresse för ensamkommande
barns rättigheter och behov vuxit fram, inte minst genom det gemensamma
initiativ som tagits av UNHCR och Rädda Barnen med projektet "Separated
Children in Europe Program" (SCEP).
Framsteg har gjorts med avseende på mottagande
av ensamkommande barn, deras omvårdnad men också i själva
asylprocessen. Det finns emellertid ett område som inte rönt så mycket
uppmärksamhet och det är själva asylbedömningen av barns
ansökningar. Få studier har gjorts och statistiken är bristfällig
vad gäller utgången av barns ansökningar. Det lilla vi vet
tyder dock på att väldigt få barn erhåller flyktingstatus
i Europa och att det praktiskt taget inte finns några fall där barnrelaterade
kränkningar av mänskliga rättigheter har tagits hänsyn
till i själva asylbedömningen.
Insikten om barn-relaterad förföljelse är bristfällig
och begreppet okänt i de flesta europeiska länder. Det är hög
tid att titta närmare på hur barn intervjuas och hur beslut fattas. Är
det speciellt utbildad personal som intervjuar barn, och tar man hänsyn
till barns speciella utsatthet och barnens särskilda omständigheter?
Tar man förföljelse av barn på allvar?
Internationella riktlinjer
Framför
allt två internationella
konventioner tar upp skydd av ensamkommande barn: 1951 års konvention
om flyktingars rättsliga
ställning och Barnkonventionen från 1989. Andra internationella
riktlinjer finns i UNHCRs riktlinjer för policy och asylfrågor som
rör ensamkommande barn från 1997 och riktlinjer utarbetade särskilt
för ensamkommande barn av Kanada, USA och Finland. 1951 års flyktingkonvention
gör ingen åtskillnad på olika grupper av människor, vare
sig med avseende på ålder eller något annat.
Kränkningar av rättigheter
UNHCR:s riktlinjer ger vägledning
för
alla aspekter av asylprocessen för ensamkommande barn, också barn-relaterad
förföljelse.
Man ska vidare hålla i minnet att under Barnkonventionen tillerkänns
barn särskilda mänskliga rättigheter och att det sätt på vilka
dessa rättigheter kan kränkas såväl som arten av kränkningar
kan skilja sig från hur det ser ut för vuxna. Vissa handlingar mot
barn som utgör grova kränkningar av de särskilda rättigheter
som barn åtnjuter kan i särskilda fall leda till situationer som
faller under 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning.
Exempel på det är:
- tvångsrekrytering av minderåriga
till reguljära och icke-reguljära arméer,
- tvångsarbete
- människosmuggling för prostitution och sexuell exploatering,
- samt kvinnlig könsstympning.
Kate Halvorsen, utvecklingssociolog och f.d regional rådgivare för barnfrågor på UNHCR.
|
 |
 |
Bedömning av barns asylskäl
 UNHCRs regionkontor organi-serade inom ramen för
SCEP, "Separated
Children in Europe Programme",ett nordiskt seminarium i Stockholm i november
2002.
Deltagare
Beslutsfattare och represen-tanter för enskilda organisationer i Norden
deltog i seminariet.
Föreläsare
Föreläsare var bland annat Geir Ludvigsen,
forskare vid Tromsø universitet i Norge, Guhn Godani, psykolog, från Rädda Barnen,
Ingemar Strandberg från Svenska Flykingrådet, Kate Halvorsen, sociolog och tidigare
rådgivare i barnfrågor på UNHCRs kontor i Bryssel
och Seda Kuzucu från UNHCR i Ankara.
Intervjuteknik
Seda Kuzucu redogjorde för den
intervjuteknik och de riktlinjer för asylbedömning av barns asylskäl som
utarbetats
av UNHCR i Turkiet, inspirerade av riktlinjer från Finland, Kanada och USA,
för intervjuer av ensamkommande barn.
Seda Kuzucu nämnde bland annat
att UNHCR i Turkiet låter ensamkommande barn träffa en psykolog innan själva
intervjun
äger rum, för att bättre kunna bedöma ett barns mognad och möjlighet att genomföra
en intervju.
Det är också viktigt att vara medveten om att barn kanske inte kan uttrycka sin
fruktan på samma vis
som en vuxen asylsökande. Därför är det värdefullt att ha god kunskap
om förhållandena i barnets hemland, och att beslutsfattaren är medveten om
att barns verklig-hetsuppfattning skiljer sig från den vuxnes, speciellt vid
låg ålder och om barnet har varit utsatt för traumatiska upplevelser.
Seminarium i Oslo
om ensamkommande barn
Ett två dagars seminarium om ensamkommande
barn hölls också i Oslo 10-11 december 2002. Norge var det nordiska
land som erhöll flest asylsökande ensam-kommande barn 2002. Föreläsare
var representanter från UNHCRs regionkontor, norska migrations-myndigheter
på olika nivåer,
Röda korset i Norge samt, Geir Ludvigsen, forskare. Frågor som
diskuterades var bland annat ålders-bestämning, familje-återförening
och asyl-bedömning.Geir Ludvigsen redogjorde för sina forskningsresultat
från en undersökning av 240 asylärenden av 2 800 asylärenden
rörande
en-samkommande barn i Norge perioden 2000- 2002.
|
 |
|